Lämna en kommentar

Jag sliter på

korsstygnkorsstygnkorsstygnkorsstygnJag kan nog inte säga annat än att jag sliter på. Sakta, sakta läggs korsstygn vid korsstygn för att blida stora ytor. Ytor som får en helt underbar karaktär. Att dessa små stygn kan skapa så magiska saker. Jag är inte fascinerad av stora korsstygn utan bara av små, där inte själva korsstygnet blir det viktiga utan gruppverkan. Jag sitter hela tiden och bara tänker på otroligt fint det blir. Det kanske inte riktigt vad man bör tänka, eller i alla fall uttala.

Tyget börjar ta slut, så jag håller på med den sista blomman. Den kommer nog troligtvis gå i någon lila färg, för att det skall bli en upprepning. Kanske inte det mest fantasifullaste men den kommer att bli bra till sommarens kalas. Jag trodde att jag skulle från början skulle ha den till sommarkalasen för två år sedan. Nu har även denna sommaren passerats och duken ligger fortfarande ofärdig, så jag får kanske mer rikta in mig på att en sommar kommer den ligga på bordet under sommar kalasen.

ElsaJag har trevligt sällskap när jag sitter och skapar ytor. Elsa som hela natten varit ute och fångat möss sover gott på mitt skrivbord. Måste påpeka att katten är äldre än filmen.

2 kommentarer

Mina röda

raggsockorJag har lyckats bli färdig med mina röda. Det känns så bra inför vintern.

Jag har kastat tre par raggsockar den senaste månaden. Stoppa sockor är inte roligt. Det blir inte roligare av att det är andra omgången med stoppning som man i så fall skulle göra på samma socka. Dessutom är det inte bekvämt. När de är tunna under värmer de inte lika mycket. Jag går i raggsockar året runt i stort sett. Det riktigt varma sommar dagarna har jag nog bara sockar möjligtvis en stund på kvällen. Är man frusen och bor i ett hus med kalla golv så är raggsockar ett måste.

Dessa är inte en felfri skönhet. Jag upptäckte när jag provade dem att ena skaftet är två-tre maskrader för kort  jämfört med den andra. Det är sånt som händer när jag sitter på fotbollsskolan och stickar och måste gissa hur långt skaftet är på den färdiga sockan hemma. Till mitt försvar kan sägas att jag faktiskt räknade varven, men kom inte riktigt ihåg hur många det skulle vara. Jag ser nu på bilderna att jag kanske borde gjort foten lite längre, fast de kommer att töja sig efter att jag använt dem någon timma.

I stort sett är jag nöjd. Rött är fint och jag kommer att bli glad över dem när höststormarna viner och det regnar på tvären.

Lämna en kommentar

ATC

atcatcatcatcatcatcJa, det finns kanske inte så mycket att säga om det. Det är bara lustifikationer som jag roar mig med. Lite här och lite där. De första jag gjorde var väldigt noggrant med att all information skulle vara med, men genom att de bara är till min egna lilla samling så behövs inte det. Jag är glad om jag lyckas skriva på baksidan en månad och ett år.

Det är roligt att ta fram sin lilla låda med kort och bara ha. Det är intressant för jag kan vara lite friare och gör sådant som jag inte brukar göra. Jag har svårt för applicationer, så därför övar jag mig på att bli vän med dem.

För att det bara är något litet och lustfyllt som bara skall ligga i byrålådan, så behöver det inte bli bra. Hade det varit ett större format som då hade tagit mycket längre tid hade jag nog varit mer noggrann. Jag hade kanske då sprättat bort felaktiga stygn osv, men inte nu.

Textil skall vara lustfyllt. Jag gör det endast för att roa min egna hjärna och njuta i stunden.

Lämna en kommentar

Jacka

Jag har haft en sommarjacka i flera år som jag har tyckt om. Det känns som första jackan av många som jag tycker om. Ofta har jag haft svårt att hitta en jacka. Efter förra sommaren borde jag kasta den, men hängde in den bara för att om jag inte hittar en ny…

Jag hittade inte någon ny utan den gamla, trådslitna fick åka fram. Ärmsluten började fransa sig, det var slitna blekningar i tyget. Till och med jag skämdes lite när jag skulle visa mig bland folk i den. I slutet av sommaren fick jag nog. Jag åkte och köpte tyg. I efterhand borde jag kanske varit lite mer noggrann i mitt val av tyg. Det var mer så att jag inte riktigt visste var jag ville ha, eller mer ville jag bara ha en kopia. Efter mycket letande hittar jag ett tyg. Tänker att 1,7 m tyg borde räcka, fram och bakstycke plus ärm. Det var fel.

Tyget visar sig vara elastiskt på ena hållet, fast det märker jag inte förrän jag börjar sy. Tyget räcker knappt, jag hade velat ha bäljfickor som orginalet, en jacka från ellos. Det räcker inte tyget till. Jag måste också lägga lite extra sömmar bara för att få ihop mönsterdelarna.

Jag sprättar isär hela jackan så jag får ut alla mönsterdelar. Vad praktiskt det är när mönsterdelarna redan har sömsmån med. Efter många, många försök att få ut alla delar lyckas jag.jackaJag kunde också göra vissa justeringar för att den skulle passa ännu bättre. Åter till tyget som hade stretch åt ena hållet. Detta gjorde att jag var tvungen att stryka fast mycket vliselin bara så att mönsterdelarna skulle hålla sig som de skulle.

Jag hade önskat mig praktiska bäljfickor, som kan rymma det mesta. Från nödvändiga saker som jag lägger i dem till barnens allehanda fynd från promenader. Tyget räcker inte. Jag funderade kring om jag skulle skarva tyget så jag kunde få till fickorna. Det slutar med att jag gör fickpåsar och ficklock. I efterhand kanske jag skulle åkt och köpt mer tyg. Fickpåsarna är lite grunda har jag märkt. Detta gör att passpoalen hänger lite i öppningen. Det döljer ju ficklocket, så det är inte hela världen. Det som var ett större problem var att fickpåsarna var grunda och telefon, nycklar osv var på väg att trilla ur när jag cyklar. Det gjorde det aldrig men känslan var där. Jag fick sy dit två stora tryckknappar. Nu när jag använt jackan ett tag har jag insett jag är lat och inte alltid knäpper upp fickan för att ta ut nycklarna, det gör inte positiva saker med jackans utseende.

Det jag har kommit fram till är att det inte var så krångligt, det blev tillräckligt bra. Det finns alltid sömmar som jag borde ha gjort lite bättre. Jag funderar på ifall jag skall sy en till för hösten som har ett litet tunt foder av flanell emellan, frysen som jag är.

JackaJackajacka

Lämna en kommentar

Så stolt för så lite

melerade sockargrå sockorJag har stickat färdigt mina raggsockar. Jag är så stolt. Det gråa paret började jag sticka i våras, garnet tog slut och det hela slutade att mamma stickade färdigt. När jag började använda dem var de stora som att gå omkring i ett par stora påsar kring fötterna. Jag tvättade dem och repade upp och sickade om dem. Nu räckte garnet. Jag har kommit fram till att jag kan få ut ett par sockar av ett garnnystan Raggi. Och med två par färdigstickade sockar i mitt liv är jag stolt och kan känna att jag börjar få kläm på hur jag skall göra. Jag justerar mönstret lite varje gång om ännu några par sockar kommer jag blir riktigt duktig.

Vi kan säga som så att de tål inte någon närmare granskning. Fast de fyller sin uppgift, jag är varm om fötterna. Denna sommar har jag också börjat att kasta raggsockar, stoppade sockar är inte lika bekväma som nya. Man kan ju fundera över hur jag lyckas att slita ut raggsockar, men jag går dagligen inomhus i raggsockar sommar som vinter. Jag har också kommit fram till att barnen foppatofflor är lite större än mina och då kan jag även få plats med raggsockar. Fast bara i trädgården…

 

Lämna en kommentar

Det nya köket

Det är nästan färdigt, vi har fortfarande en liten lista över vad som vi måste göra. Vi flyttade vattnet och avloppet innan allt var riktigt färdigt, så därför har vi börjat använda oss av köket.  kökkökkökkökVåran utsikt från köksbänkarna, fri sikt i runt 6-7 km ,vi ser bilarna som åker på vägen där. Det bästa beslutet var att inte ha bordet vi fönstret, jag-vi står många fler timmar vid bänken än vi sitter vid bordet.Det finns vissa saker som vi älskar mer än andra. Vårat skafferi, utsikten från diskbänken, tapeten eller mer korrekt hela vårat kök.

Vi diskuterar fortfarande vad vi skall ha för lampa både över bänkar och över bordet. Vilket bord diskuteras livligt, fast något riktigt beslut kommer inte förrän vi kan använda vårt matsalsbord och det kan vi göra först efter att vi gjort färdigt arbetsrummet och flyttat in alla saker dit in.

Lämna en kommentar

Blev nya kuddar

Kudde 1 och 2Så här fina var de en gång i tiden, innan alla kojbyggen, middagstuppisar i soffan och allmänt hårt använda av barnen. Broderierna var broderade på linneväv(räknelinne) och broderade med silke, lin och molinégarn.

Så fina var de inte efter några år. Jag har känt att jag inte riktigt ville kasta dem riktigt, det är så många timmars broderi. Jag har gjort ett litet halvhjärtat försök att rädda dem, men det gick bara åt ett håll.

kuddekuddekuddekuddeVisst är det lite så att man vill gråta lite. Jag funderade över om jag skulle sy langettstygn runt hjärtana för det var mest tyget som inte höll. När jag tittade lite närmare håller inte en garnet i korsstygnen. Sorgligt. Jag har ett tag tittat på dem och inte vetat hur jag skulle göra, fast egentligen fanns det bara ett alternativ, det broderade måste bort.

Jag rensade mina lådor på diverse tygbitar, som jag måste minska i omfattning. Byrån som de ligger i uppdelade i färg kommer inte att få plats i det nya arbetsrummet. Därför måste jag gå igenom. Detta gjorde att jag började klippa fyrkanter mest för att göra något av alla små tygbitar. De som inte räcker till något annat. tygfyrkanterHögen med tygfyrkanter växte mer och mer. Jag hade kanske inte en väldigt utarbetad plan om vad jag skulle göra med dem, men de kom att fylla ett syfte.

kuddarkuddarkuddeJag använde en del av fyrkanterna till att ersätta det broderade. Jag återanvände baksidor och fodret från de gamla kuddarna, även knapparna på baksidan.

Jag har medvetet inte centrerat rutorna, detta mest för att jag ville inte ha en direkt mittruta. Det beror också på att jag valde storleken på rutorna innan jag hade tänkt klart om att de skulle bli kuddfodral. Jag är nöjd. Så här stilrent och vitt och grått har aldrig vårat hem varit så det känns som en helt ny tid. Fast det kanske är en motreaktion på att vårat hem fortfarande ser ut som en mindre byggarbetsplats.

Köket börjar vi se änden på. Det har innefattat så mycket mer än vi kunde ana, nya elkablar och lite nya tapeter i stora delar av huset. Just nu är det mest de där lilla slut fixandet som är kvar. Någon list som måste målas, en liten klick Silicon där och en magnet till skafferiet osv… Fast främst skall vi flytta över både el och vatten helst samma helg. Nu är det vår och mycket annat måste göras, båten poleras, grönsakslandet skall rensas(eller läggas igen) det tillsammans med allt som har att göra med att ha tre barn, många avslutningar. Förutom alla vanliga träningar. Man visste inte vilka oceaner av tid man hade när barnen var små. Som slutsats av detta kan vi bara säga att helgerna borde vara minst dubbelt så långa.