2 kommentarer

Daldräll

Jag har nu i början av hösten vävt en teknik som jag konstigt nog inte har vävt tidigare. Daldräll. Jag hade fått lite tunn vit bomullstråd som verkade perfekt till varp. Det är så otroligt smidigt och behagligt att ibland väva med bomullsvarp, den är så otroligt förlåtande. I stort sett går inga trådar av, de ger en jämn varp – smidigt.

Jag längtade efter sommaren att få väva något som går fort där det bara är att skyttla. Vad passar då inte bättre än att testa en ny bindning. Jag valde daldräll. Det fanns två anledningar, den första var att jag faktiskt inte har vävt det och det andra var att undersöka om det går att göra något annorlunda än de traditionella dukarna i ljusblått med ett rikt mönster. Skulle man kunna göra dukar som inte var fullt så traditionella. Jag väver så fyrkantiga, så fyrkantiga mönstret medger, dukar i storleken 36*36 cm. Passar bra under ljusstaken eller blomman på köksbordet utan att man måste flytta på det när man äter.

Frågorna jag funderade över var är det bara färgen, ljusblått eller mild rosa, som gör duken traditionell. Kan man leka med mönstret så att man kan få ett annat mönstrat tyg som ger andra referensramar, där jag inte tänker på kyrkkaffe. Färgen gör en del, men största delen är själva mönstret, som många gillar, det med blommor och rundlar runt dem.trad. daldrällDetta är vad jag kallar en enklare typ av traditionellt mönster. Det finns fortfarande kvar de vita fälten, gråmelerade och de svarta flotteringarna. Den känns fortfarande väldigt vanlig och andas tradition, vilket inte är fel, men inte så att det känns att den är vävd i år. Färgen gör lite positivt men inte tillräckligt. Jag började fundera över om det är de gråmelerade fälten som gör att jag inte är så positiv till detta. Jag testade om jag hade samma färg i botten inslaget och i det flotterande-hopporna. då kanske jag kan få mönstret att framträda mer.daldrällHär jag använt mig av lite smutsig röd lintråd till botten och en julröd effekttow till flotteringarna. Här blir hela botten lite mer jämn ljusröd-rosa. Jag har kommit framtill att jag tycker mer om det. daldrälldaldrällJag har testat lite olika och kommit framtill att jag inte är så förtjust i den traditionella mönstret eller färgen. Jag tycker om den svarta till vänster som har ett annat uttryck. En annan favorit blev nog den rosa. daldrällJag känner att den fick ett annat uttryck, som jag gillar.

När jag nu hade uppe denna varpen som är solvad på fyra partier på fyra skaft med sex trampor, två tuskaftstrampor och fyra mönstertrampor, måste jag väva gagnefskrus. Det är en variant med hålkrus där man har solvat in mönstret och inte som annars fritt plockat eller på två partier. Jag knyter om tramporna, i gagnefkrus har man fortfarande två tuskaftstrampor och de andra tramporna är knutna till var sitt skaft. Så att jag i partier kan väva tuskaft med två trampor med långa flotteringar på baksidan. Det gör också att jag göra mönster. Det var roligt och se hur det blev, men vilken tid det tog. Fast det kanske bara var inbillning genom att det var slutet av varpen och jag ville klippa ner. Därför kanske jag inte var hundraprocent närvarande i vävandet och därför upplevdes det som det tog tid.  gangnefkrusDet blir så vackert, men vet inte riktigt hur det skall användas eller hur jag kan göra för att få till en variant som jag är tillfreds med. Det blir en senare fråga nu finns i alla fall en liten provlapp som skall sättas in i pärmen med bindningar och provlappar.

 

Annonser

2 comments on “Daldräll

  1. Vad roligt att se dina olika varianter av daldräll. Det är alltid roligt att leka i vävstolen och då kan man få oväntade resultat. Jag såg en snygg duk i daldräll som var vit med svart mönster på Textilarkivet i Sollefteå.

    • Tack!
      Någonstans har jag likt många med mig en åsikt kring hur en viss bildning skall se ut och vad den skall användas till. Det jag nu funderar på är vad kan man använda daldräll till mer. Kan det vara en funktionell teknik till matta, eller fastnar man i flotteringarna? Kan det vara snyggt till klänningsliv, i annat material, silke? Man kan också fundera över hur daldräll skulle se ut som väggbonad, offentligkonst på ex sjukhuskorridorer. Någonstans måste man börja testa med den traditionella sättet för att bara öva, och se möjligheterna. Jag undrar lite hur grovt kan man göra en daldräll och den fortfarande hänger ihop som tyg. Spännande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: