Lämna en kommentar

Jag behöver mer plats

Nu när jag har fått in en hel knappfabrik i mitt arbetsrum, då önskar jag verkligen att det var större. Det gjorde att jag fick stuva om i mina skåp för att sådant som inte låg i skåpen var tvungna att komma in i dem. Några hyllor med diverse pysselmaterial som barnpärlor kritor osv. Jag hittade, det kanske var fel ord saker som jag valt att inte se, många rullar vävgarn som har stått i mina hyllor för länge och som jag inte kommer att använda. Fråga mig inte hur de hamnade där. De står där och tar plats.

Jag undrar om inte någon annan skulle kunna tänka sig att väva med dem. Jag behöver hyllan till annat.

Blått stränggarn

Jag har 5 och en halv rulle stränggarn. Blått. Varje rulle väger 500 gram. Passar jättebra till ripslöpare osv. Skulle mest vilja bli av med dem. Så en pris på 50 kr/kg kanske kan vara rimligt. Det betyder 250 kr för allt. Frakt betalar köparen.

Svart-vitt stränggarn

Jag har också Svart-vitt stränggran. Garnet är grått men har enbart svarta och vita trådar, alltså inga gråa trådar alls. Även detta garn passar bra till ripslöpare och ripsmattor och en massa annat. Jag har 4 1/2 rulle. Varje rulle väger 500 gram. Även här ett pris på 50 kr/kg. Vilket ger ett total pris på 200 kr. Frakt betala köparen.

Lintow 12 oblekt

Jag har av ännu mer obegriplig anledning 10 1/2 rulle lintow 12 oblekt. Jag som inte tycker om de bruna nyanserna. Även här ett kg pris på 50 kr. Det ger ett totalpris på 500kr. Detta passar bra till inslag till handdukar i halvlinne. Dukar och en massa andra saker. Köparen betalar frakten.

Jag skulle bli glad om jag skulle kunna bli av med dessa. Både av anledningen att de kommer till användning och att jag kan få mer plats i mina skåp, det behöver jag verkligen. Då kan jag köpa många fler och roliga garner som jag kommer att använda. Mer lin 16. Det är det som jag använder mig mest av har jag insett efter alla dessa år. Både till handdukar och till att göra eget stränggarn, för att få den färg som jag vill ha. Jag väver även gärna bildväv med lingarn.

Frakten betalar som sagt köparen, jag kan skicka med den fraktfirma som du önskar, DHL, schenkels eller posten. Det finns också möjlighet att hämta det hemma hos mig mellan Trollhättan och Lidköping.

 

Annonser
Lämna en kommentar

Vi har köpt en knappfabrik

Vi har köpt det Sjöbo Skärp. Det startade i Borås på 60-talet. Knappfabriken gör klädda skärpspännen och skärp. Just nu är det mest klädda knappar. Det är jätte roligt för det finns så otroligt mycket olika knappar och spännen. Vi har stora delar av Astors utbud av knappar och spännen. Det gör att det inte finns många knappar som vi inte kan göra. Både de minsta knapparna som man knappt kan knäppa och hantera till de största som brukar finnas på möbler. Det finns många olika sorters knappar.

Halvkula 24″ ungefär 1,5cm i diameter

Lite rundad knapp med guldkant. Nästan 3 cm i diameter

Bombe 50″ Ungefär 3,5 cm i diameter. Handvävt tyg

Det som är roligt med det är att testa nu vad för olika knappar som man kan göra. Jag har testat med handvävt tyg. Detta har varit en rest från en handduksväv. Det är tuskaft med bomullsvarp 16/2 och lin inslag 16. Tänk vilka möjligheter som detta innebär. Tänk att få sätta sin personliga prägel på sin vanliga svarta kavaj, med knappar med tyg som man själv har vävt. Det känns som en helt nytt användningsområde för sina vävda alster. Det finns ju också möjlighet att väva sitt kuddfodral i en bindning och i samma varp väva en annan bindning och göra till knappar.

Det finns också möjlighet att förändra sina favoritplagg. Den vanliga vita skjortan blir något helt annat med klädda knappar i samma färg eller i samma färg som örhängena. Bara fantasin sätter stopp.

Vi kommer att sälja både till människor och företag som vill göra sina egna knappar både knappmaskin, verktyg och knappdelar. De finns också möjlighet att skicka tyg till mig och så gör jag dina knappar eller av tyg som jag har.

Nu har jag en knappfabrik i mitt arbetsrum. Det är inte den helt bästa lösningen. Jag får lite lätt panik av alla grejer. Det har gått från ett rum med harmoni i all oreda till ett rum med saker både högt och lågt. Jag vet inte riktigt hur jag skall få plats med allt.

Med min hand är det nästan bra. Jag kan känna av min handled fortfarande. Det är mest när jag skriver mycket eller broderar. Väva går bra nu. Under hela hösten hade jag svårt med det. Fick ont när jag slog med slagbommen. Den nya varpen är i vävstolen. Att solva var inte helt optimalt för min handled.

Det börjar bli vår. Jag har redan sett de första antydningarna till snödroppar. Vi konstaterade att snart om bara några månader börjar båtsäsongen. Lycka!

 

Lämna en kommentar

Förklaring till frånvaro

Detta är förklaringen till min frånvaro från vävstolen.

Jag cyklade vält i början av sommaren. Det är sådant som händer. Fick lite ont som man får, och tänkte inte mer på det. Sommaren började och det som skall göras- gör man utan att direkt tänka.

Min handled eller mer precis senorna från tummen mot handleden och vidare upp i armen sa kraftigt emot, när jag då på sommaren började måla garaget. Jag hade som mål varje dag att måla 10liter rödfärg. Vårat garage är som en normal liten villa. Då sa min handled stopp. Jag tänkte inte på det mer än att man får träningsvärk och ont på konstiga ställen av att måla. Jag började få väldigt ont även när jag inte gjorde något.

Det gör att jag inte har kunnat göra saker som gör ont. Det betyder typ bära brickor, skruva upp syltburkar osv. Fast det finns alltid barn som kan hjälpa till, så det ordnar sig. Det största problemet har varit att jag bör undvika sticka, brodera och göra pilliga saker. Jag har också kommit på att jag har haft problem med att väva. Jag har inte kunnat slå med slagbommen med höger hand. För det straffar sig dagen efter. Det är lite mer trixigt att väva om man bara kan slå med slagbommen med vänster, det går men inte optimalt. Har period vis haft problem med att skyttla. Med andra ord jag har hållit mig i stillhet.

Det är bättre men inte helt bra än.

Lämna en kommentar

Diagonal cord

På min provvarp som jag klippte ner testade jag även diagonal cord. Det är en teknik som bygger på att jag har en tuskaftsbotten, mellan varje tuskafts inslag väver jag ett kypertinslag.

Jag vävde fortfarande i samma varp som tidigare en bomullsvarp 20/2 med tätheten 40-2-4. Jag fick ganska tydliga skedränder. Så stora delar av varpen funderade jag över om jag inte borde skeda om till något tätare, men det var roligt att väva och detta var bara en provvarp. Jag får ta med mig det till nästa gång jag väver i samma sorts varp.

Jag har fortfarande solvat rakt genomgående på åtta skaft. Alltså en väldigt enkel solvning. Min gissning är att det går att väva diagonal cord med färre skaft men det har jag ännu inte testat. Det får bli en provvarp i framtiden. Det är alltid roligt att ha några saker i framtiden som jag är intresserad av att testa.

Diagonal cord skall vävas enligt böckerna med ett tjockt mönsterinslag- det som väver i kypert. Tuskaftsinslaget skall vara tunt. Detta för att kypertränderna skall bli framträdande. Jag läste mig också till att man främst använder sig av en oliksidig kypert. Som man kan ana på baksidan har jag i detta prov använt mig av både lintow 8 och lin 16 som tuskaftsinslag. Det ger lite olika utseende. Med ett tjockare tuskaftsinslag syns det inslaget mycket mer, av helt naturliga anledningar. Det är två trådar effekttow 6 som jag har använt mig av som kypert inslag.

Det som är intressant att jämföra är de olika tygen som blir med diagonal cord och vanlig kypert. Jag vävde också vanlig kypert i samma varp. Detta för jag skall i framtiden ha en liten provlapp med olika varpar och varptäthet även med de vanliga bindningarna. Har man byggt upp ett antal provlappar är det lättare att känna vilken kvalité som man tycker om. Den verkliga anledningen till att jag väver provlappar även av vanliga bindningar som kypert är enbart för att jag kan. Åter till jämförelsen. Det jag kan säga är att diagonal corden är en mycket stabilare bindning.  Vanlig kypert kan nästan kännas lite sladdrig i förhållande.

Det jag nu i efterhand hade velat testa med diagonal corden är hur det hade blivit med tjockt tuskafts inslag och tunt kypert inslag. Det hade varit roligt att testa att väva lite mer olika kypert bindningar. Hade det fungerat bra med bara fyra skaft? Hade man fått lika framträdande kypert ränder, vilka förändringar hade jag behövt göra med olika inslag? Visst är det roligt att en liten provväv kan sätta igång så många fler tankar om provvävar som jag vill göra.Jag har testat av väva både vågig kypert och trampad i spets när jag vävde diagonal cord. Hur mycket jag än tyckte om att se resultatet och hur många tankar som jag har om hur jag vill testa mer, så kommer det troligtvis inte att hända. Möjligtvis om jag testar med fyra skaft. Jag hade väldiga fysiska problem med att väva detta. Det berodde på att jag hade åtta kypert trampor och två tuskafts trampor. Jag hade lagt tuskaftstramporna längst till vänster vilket som kanske kan ses som mest logiskt. Det var även så som tramporna var satta i uppknytningen som jag hittade. Det var inget jag funderade över. Jag hade åtta kypert trampor och två tuskaftstrampor. För att kunna hålla koll på vilken trampa som jag faktiskt hade trampat på och vilken som jag skulle trampa på nästa gång, så måste jag hålla foten över trampan även när jag trampar ner en trampa med den andra foten. Detta gör att jag känner att jag får problem med höger foten och även till viss del med utsidan av högerben. Detta för att de sista tramporna i kyperten ligger väldigt långt till vänster. Det gör att jag trampar ner trampan med lilltån och dess trampdyna, får ont i utsidan av foten. Jag känner också att jag får stäcka mitt högerben väldigt långt till vänster. Det jag kan säga är att vävprovet blev inte så långt och jag provvävde inte väldigt utförligt. Det jag kan fundera över är ifall jag skall lägga de två tuskaftstramporna i mitten detta för att kunna lättare bara använda tramporna mer eller mindre rak nedanför benen. Jag kan också fundera om hur det kommer sig att man lägger tramporna i den ordningen på en trampuppknytning. Kan det bero på att det är mest lättöverskådligt och man lättast får en klar bild över hur bindningen fungerar? Eller kan det vara så att de som skrev in bindningen i boken jag tittade inte hade några problem. Beror det i så fall på att de är längre än mig, inte vävde så långt prov eller helt enkelt struntade i arbetsställning?

Det man kan sammanfatta det hela med är att jag skulle aldrig väva långt med denna bindning med tramporna på detta sättet. Det hade inte min kropp hållit för. Fast den mer intressanta tanken är varför jag inte flyttade om tramporna när jag vävde, vilket hade varit det mest naturliga. Det kan troligtvis bero på lathet och att jag inte funderade så mycket över det just då. Jag mer konstaterade då att jag inte skulle väva diagonal cord någon gång mer – aldrig. Fast jag måste säga att jag kommer så här i efterhand att väva det igen men jag kommer att fundera över hur många skaft jag använder mig av. Jag kommer också att fundera över var jag placerar tuskaftstramporna för att skona kroppen mest. Det skall hålla många år till med vävning.

Lämna en kommentar

Vågig kypert

Jag har fortfarande samma varp en bomullsvarp 20/2. Jag väver med två trådar tillsammans. Jag har solvat trådarna två och två och sedan har jag fyra trådar-alltså två dubbeltrådar i varje rör. 40/10-2-4. Det ger åtta dubbeltrådar eller sexton enkeltrådar varje cm. Jag har solvat rakt genomgående som tidigare. Samma varp som innan. Detta är något jag ville testa vågig expert. Det är egentligen inte alls svårt. Bara det att jag bara ville testa, men också kunna göra ett litet prov att sätta in i min vävpärm.

Jag har solvat rakt genomgående på åtta skaft. Det bör kunna gå att göra på mindre skaft fast det vet jag inte helt säkert, borde testa det när jag har en passade varp uppsatt. Jag har knytit upp i en helt vanlig liksidig kypert. Det som gör att den blir vågig är att jag först väver alla trampor 1,2,3,4 osv. Nästa omgång trampar jag bara varannan trampa 2,4,6,8,2,4,6,8. Detta kan man göra en två eller fler gånger. Detta ger en flackare lutning på kypertränderna. Om man trampar alla trampor blir lutningen brantare. Sedan är det bara att leka med tramporna. Från att ha ganska raka linjer och bara ibland göra en liten våg i kyperträndera, bara för att ibland irritera ögat lite. Få blicken att fastna. Det kan också göras som jag har testat mer göra en vågig yta.

Jag har vävt på åtta skaft vilket gör att flotteringarna av inslagsgarnet blir långa. Det som kan vara intressant att testa vore om man väver ett tyg som senare skall bli ett klädesplagg. Tänk att då väva tyget i vanlig kypert för att till vissa detaljer väva vågig kypert, eller tvärt om. Att verkligen utnyttja att man väver tyget till kläderna. Tänk att kunna göra exempelvis kragen och manschetterna i jackan vågiga. Kan bli intressanta detaljer. Det är bara tanken som sätter stopp för vad man kan använda tekniken till och hur man kan använda den. Egentligen bör man kunna använda vågig kypert precis till allt som man vill använda vanlig kypert till.Jag tycker att det tog lite längre tid att väva den vågiga delen jämfört med den vanliga. Detta beror nog mest på att om man använder alla trampor är det lätt att bara flytta fötterna till nästa trampa. När man skall trampa ner varannan trampa, måste jag i alla fall, tänka efter lite mer. Fötterna måste känna efter lite mer vilken trampa som skall ner. Fast det är nog enbart en övningsfråga.

Som tidigare är en del tvättad 40 grader. Det är intressant hur de krymper och viktig information. Till inslag har jag använt mig av olika lin och bomullstrådar. Det blå-gröna är exempelvis två lintow 6. Det bruna är lin 16, gröna är ett bomullsgarn och det orangea är några olika bomullsgarn tillsammans.

 

Lämna en kommentar

Jag provväver!

Jag har nu äntligen klippt ner min provvarp. Det var en bomullsvarp 20/2 som jag hade skedat 40/10-2-4. Det betyder två ganska tunna trådar som är solvade tillsammans och jag hade fyra trådar i varje rör på skeden alltså två dubbla trådar. Det ger 16 trådar varje cm, totalt 8 dubbla trådar. Det kanske skulle vara lite tätare, för då hade det inte skapats skedränder.

Jag hade solvat varpen rakt genomgående på åtta skaft. Inga konstigheter alls. Det gör att det är lätt att solva. Det jag skulle testa med denna provvarp var bland annat vågig kypert. När man ändå sätter upp en provväv kan man lika gärna testa olika bindningar och inslag. Detta bara för att fylla på pärmarna med olika tester. Det är så roligt att ha bara titta i och känna på olika bindningar och varptätheter. Det sparar tid andra gånger, inbillar jag mig i alla fall. Det är ett litet försvar till att jag skall få provväva. Det är så roligt och lärorikt. Jag kan se det som en liten fortutbildning.

Åter till den första provväven det är inget särskilt spännande eller upphetsande. Det är en helt vanlig Våffelväv. Att det blev våffelväv beror till viss del på att det går att väva den i en raksolvad väv på åtta skaft. Det hade känns konstigt ifall jag inte gjorde ett prov med den typ av varp jag hade uppe denna gången. Jag har testat lite olika inslags material. Jag har sparat en lång tråd i början eller slutet av varje olika inslag detta för att jag skall vid ett senare tillfälle kunna känna var jag har använt för inslag. Visst hade jag kunna skriva upp det, men detta fungerar lika bra.

Jag gjorde på denna provväv på samma sätt som tidigare. Jag gör en ganska bred skedrand mitt i väven. Jag lämnar två tomma rör mitt i varpen för att jag lätt ska kunna klippa isär varpen där. Jag zick-zackar sidorna och tvättar ena delen. Denna gång blev det i 40 grader, med den vanliga mörka tvätten, det har gjort att de ljusaste delar har blivit lite lätt färgade.Jag tycker att det otvättade  provet är vackert. Att de långa flotteringarna ger blankhet. Jag är fullt medveten om att man brukar väva våffelväv nästan enbart för som tvättade variant, med den ihop dragna ytan. Fast jag tycker om den otvättade. Det hade tyvärr inte gått att ha en löpare till bordet i den otvättade, det hade varit en engångs produkt.

Lämna en kommentar

Det blir randigt

Det är inte särskilt konstigt att en kypert blir randig. Det som är det roliga med den här är att den är tvåfärgad. Jag har en vit bomulls varp med två trådar i solv och fyra i rör på en 40/10 sked. Detta betyder att jag har åtta dubbla trådar varje cm. Lättvävt. Varpen kräver ingen speciell behandling, utan den bara flyter på.

Efter att jag har provvävt  lite olika kypert varianter har utifrån de kunskaperna var jag bara tvungen att testa och se om detta gick. Jag har solvat rak genomgående på åtta skaft. Jag har en kypertbindning, två trådar upp och sex trådar ner. Inga konstigheter alls. Det jag har gjort, som jag tycker blir lite spännande är att jag har vävt med två olika trampordningar. Till den oblekta tredubbla lin tråden har jag ett tampsystem. Tänk att jag börjar väva kypert med början på trampa ett från höger. Jag trampar som en helt vanlig kypert, 1,2,3,osv. Den bruna lintråden som är enkel börjar jag trampa en helt vanlig kypert med början på trampa fem från höger. Jag trampar även här en helt vanlig kypert med början på trampa fem, 5,6,7,osv.

Jag trampar alltså ner trampa 1 och skyttlar oblekt. Trampar sedan ner trampa 5 och skyttlar brunt. Trampar ner trampa 2 och skyttlar oblekt. Trampar ner trampa 6 och skyttlar brunt. Det är egentligen inga konstigheter alls, det gäller bara att hålla koll på sina trampor. Det är lätt att det blir fel när ena trampordningen har kommit längst till vänster på trampa 8. Det är då som trampningen byter fot. Vilket innebär att den fot som vävt oblekt nu när trampningen börjar om på trampa ett väver nu brunt och tvärt om. Det löser sig när man sitter där, men det krävde lite extra tankearbete. Det som blir lite krångligt är att det inte finns några naturliga ställen i trampordningen som passar bra för att dra fram varpen. Inga ställen där det är lätt att komma ihåg var i trampningen man var.

Skall nu testa vidare och se hur jag kan väva mer randigt.